Kollade ni på "helt sjukt" med David Helenius? Idag handlar det om stress och utbrändhet. Redan 10 minuter in i programmet så kände jag igen mig SÅ mycket.

 

Dagens människor ska vara supermänniskor - vi ska hinna allt och mer därtill. Jag tror att alla stressar mer eller mindre varje dag och det är mycket påverkan utifrån. Vi ska vara som robotar och orka allt samtidigt som vi informerar folk om vad vi gör via dator och mobil. Vi är dessutom jämt tillgängliga!

 

Det sköljdes över mig som en stor våg. Jag visste verkligen precis vad de pratade om. Det är smärtsamt när minnena kommer ikapp en. Jag kan fortfarande känna ångestens bittra smak och blir livrädd av känslan, jag önskar ingen detsamma. Jag vill aldrig någonsin hamna där igen. Depressionen från helvetet.

 

När vi åkte hem från England drabbades jag av panikångest på flygplanet. De första 40 minuterna var vidriga och jag visste inte hur jag skulle överleva hemresan. Det kändes som att min arm vägde 100kg när jag försökte flytta den, varenda andetag gjorde ont att ta. Varför jag fick det vet jag inte - otryggt, flygrädsla, trångt och så långt från min vanligtvis trygga vardag. Jag är mer säker idag på var jag har mig själv än jag någonsin varit men ibland kommer det bakslag. Acceptera acceptera acceptera.

 

Jag är inte deprimerad nu men de finns fortfarande någon slags kvarvarande biverkningar. Jag tror att jag kommer att få jobba länge för att de ska försvinna.

 

Efter ett stort sår blir det alltid ett ärr.

Det är ett slags minne antar jag.