Nå. Den här tiden i månaden är bara så fel. Ja det är inte bara tiden och månaden som är fel, allt är fan fel.

 

Vädret är puckat. Himlen är grå och tråkig. Regnet smattrar för högt på rutan. Skiner solen är det för varmt och klibbigt.

 

Gubben är dum på alla sätt. Allt han säger är fel. Hur han säger saker är fel. Han andas för högt och snarkar när han sover. Ja hela han är faktiskt rätt felaktig.

 

Barnen skriker mer än vanligt dessa dagar. Högre oxå. De bråkar mer och stökar 90% mer än resterande dagar på månaden. Vi måste ha misslyckats med uppfostran?

 

Ingen mat smakar bra. Eller jo, felet är att vi inte har något gott hemma trots välfyllda skåp. Usch, det är bara äckligt. Allt är fan äckligt!

 

Magen värker och är svullen. Jag ser gravid ut igen. Håret är frissigt och fult och finnar ploppar upp i ansiktet som hos en pubertal tonåring. Jag måste ha gått upp minst 5 kg på 3 timmar.

 

Ena stunden känner jag mig ensam och ledsen, andra exploderar jag likt en bomb av ilska. På vad kan man undra? Ja det vet jag inte. Just det. Jävla fan.

 

Helst av allt vill jag sitta mitt ute i skogen på en mossig sten med en kartong Polly som sällskap. 

 

Gode Gud vad jag hatar PMS.