Jag ligger i sängen och tänker på allt som hänt. Det är många tankar som snurrar runt. Jag känner mig lycklig och tacksam men ändå arg, förtvivlad, rädd, bitter och så maktlös. 3 tjuvbesök bara under vintern..

 

Idag åkte vi in till stan för att köpa nya skidor till pojkarna inför det kommande skolskidveckan. Jag vet inte hur många affärer vi var in på men tillslut hittade vi de billigaste på Stadium. Kalaset slutade på 3700:- för tre par skidor. Det är pengar som vi egentligen skulle ha till något annat. Vi hade ju skidor men sen kom tjuvarna och stal dessa. Det var andra gången de var här.

 

Lågt stående varelser!

 

Nu i måndags hade vi ju dem! Vi kom på dem in action, de flydde fortare än kvickt men äntligen hade vi dem. De blev tillfångatagna och både handskar och verktyg hittades i bilen.

 

Idag ringde Polisen och berättade att de släppt en av tre misstänkta gärningsmän i brist på bevis. De andra två sitter fortfarande häktade då deras identitet är okänd. Det kändes som ett hån! När vi åkte mot Uppsala såg vi flyktbilen mellan Skyttorp och Uppsala. När vi åkte hem var den borta.

 

Kommer dom att komma tillbaka?

Vad tar dom sig till nästa gång?

Likt en medelåldersman kryper mitt hårfäste längre och längre upp. Det är alltid samma visa när jag ammar. Jag ser inte klok ut och kan inte ha håret uppsatt längre då det känns som att luggen börjar på halva huvudet. Tänk vad vi kvinnor måste utstå.

 

1. Vi blir hormonkossor

2. Vi blir feta

3. Kroppen blir degig och randig

4. Vi blir flodkosgraciösa

5. Muffelsnippan sprängs

6. Vi luktar surmjölk

7.Vi tappar håret

8. Bröstvårtorna förvandlas till blödande sår

 

Snart kommer jag se ut som den kvinnliga versionen av Roger Pontare..

 

huuuuhh....

 

/Bittervikarna

 

 

Varje gång jag säger: jag ska inte äta godis slutar det alltid med att jag äter ännu mera socker. Det ligger någon slags förbannelse över dessa ord!

 

Jag erkänner - jag är verkligen en sockerjunkie. Jag äter nåt sött varje dag! Har jag inte godis hemma bakar jag, kan jag inte baka äter jag banan, finns det inte banan äter jag russin, jag har inte ett skit hemma pressar jag ut extra mycket honung i mitt te.

 

Jag anser att jag förtjänar att äta godis när jag är ledsen/arg/ensam, som en liten tröst. Det som händer är att jag trycker i mig karameller, börjar må illa, får lite ångest över vad jag har gjort, bannar mig själv och tänker sen: meh va fan - har jag ätit en massa godis kan jag ta några till. Jag börjar med det godisfria i morgon.

 

Hur i helskotta ska jag bli av med mitt sockerberoende? Jag har ju gått ner alla gravkilon + några till, jag vill inte gå upp i vikt! När jag går upp i vikt samlas nämligen allt precis under naveln. Jag behöver hjälp! Kom med tips, hur har ni gjort? Jag nåste komma ifrån mitt HCHF (high carb high fat) beroende. HJÄLP!

 

Klockan ringer tidigt.

Upp och väcka barnen.

Det finns inte gott om tid, allt måste gå smidigt.

Barnen vill inte gå upp.

Tjat tjat tjat!

De kliver upp och sätter sig i soffan.

NEJ! stäng av!

De måste klä på sig.

Tjat tjat tjat!

Gå och gör ordning frukost.

Sätt er.

ÄT!

Sluta bråka.

ÄT!

Sluta bråka då.

Tyst och ÄÄÄT!

Ta undan frukosten.

Packa väskan och lägg i frukt.

Gå och borsta tänderna.

Sluta bråka.

Kleta inte tandkräm i håret på varandra.

Sluta bråka.

Tjat tjat tjat.

 

Den här morgonen fick en liten annorlunda vändning.

Mellan ta undan frukost och packa väskan händer följande:

 

Pang.

skrik.

Tårar.

 

Melker skulle ställa in yoghurten i kylen (vi har de förpackningarna högst upp), han slinter med handen och yoghurten välter över hela hans huvud och fortsätter att rinna på kläder, golv..ja ni förstår.

 

Det är precis vad som behövs en redan stressad morgon.

 

3:e gånge gillt sägs det, men inte lyckades de den här gången heller!

 

Första gången de var här skrämde Elias iväg dem tack vare en mardröm. Han gick upp och la sig i soffan. När han tände lampan i vardagsrummet såg han 4 män stå utanför på gatan men de avlägsnade sig snabbt. Den natten blev 3 motorcyklar stulna på orten. 

 

Den andra gången hade vi påhälsning, den 7/12 stal de alla killarnas uteleksaker (läs om det här och här!). Den här gången var det tack vare mig och han som inte får nämnas snabba agerande som gjorde att de nu sitter inspärrade. Jag låg och ammade Flora när jag hörde ett ljud. Ibörjan trodde jag att det var vinden men efter 2 dova dunkanden till så gick min puls i taket. Jag sa åt han som inte får nämnas att någon var i garaget.

 

Han har gjort illa sig förra veckan och haltar illa men han for upp och "sprang" ut i kallingar och med snöskyffeln i högsta hugg. Mycket riktigt, 3 män avlägsnade sig snabbt från garaget och Olle for in och ringde 112. Hade han varit hel hade dessa människor fått springa tills de stupade...

 

Polisen som åkte från Uppsala ringde och berättade att de stoppat en blå Mercedes med skåp. I bilen fanns det handskar och verktyg. De var fast! Polisen skickade hit en hundförare med spårhund och försökte spåra vilket håll de kommit ifrån, tyvärr gav det ingenting. På morgonen efter kom tekniker hit och gjorde avgjutningar på fönstret de försökt att bryta upp.

 

Det läskiga med det här är att det är så utstuderat. De vet att han som inte får nämnas har det han har i garaget. De vet var vi bor och är inställda på en sak. Åklagaren ville släppa dessa män i "brist på bevis". Vi har inte sett deras ansikten eller bilen. Det är så jävla sjukt! Polisen ringde igår kväll och berättade att dessa skithuvuden nu sitter häktade. Tillvägagångssättet är det samma som sist de stal motorcyklar.

 

3 gånger har de alltså varit här bara den här vintern. Tror ni jag känner mig trygg i mitt hem? Tror ni jag sovet gott om nätterna? Ska jag vara ärlig så är jag fruktansvärt rädd! Rädd över att det kommer gå steget längre nästa gång...

 

 

 

 

Det var en gång en ung och spänstig stjärt. Hon levde livets glada dagar och njöt till fullo. I högstadiet kunde hon få uppmärksamhet - en dask eller två men det tyckte hon nog lite om i den åldern. 

 

När hon blev 25+ var hon inte lika spänstig längre. Hennes ägare fick valla på stjärten rätt bra för att hålla henne i form. Ägaren odlade barn snabbare än vad andra hinner gro skägg och det påverkade den lilla söta stjärten ordentligt. Hon blev hängig ju mer hon tänkte på det. En dag såg stjärten att hon hade fått gropar! Först trodde hon att det var övergående men icke.

 

När ägaren satte fjärde barnet till världen hände någonting drastiskt. Stjärten försvann i takt med att ägarens kilon rasade. Hon kände inte alls igen sig själv. Hennes kusiner låren hade tidigare bott en bit fort - nu satt de plötsligt ihop i en jämn linje. Den unga spänstiga stjärten var en minne blott! Hon kände sig tillplattad och på ett sätt sparkad.

 

The end!

2013 - året då jag inte längre kommer att kunna kategorisera mig som 25-29 års gruppen på kundundersökningar. Året då jag kommer att räknas som "äldre" av tonåringar. Att vara 29 känns ändå okej.

 

Jag kommer ständigt att ljuga om min ålder. (Jag vet att jag har vissa fördelar, jag ser ung ut). Men att se ung ut men ändå känna mig gammal känns bajs, för det kommer jag garanterat att göra när jag fyller t r e t t i o. Trea nolla år, jävla 3:a..

 

Fest kommer det garanterat att bli. Eller fest och fest, vi kan kalla det PRO möte.

Det kommer bli ett stort PRO möte med mat och korsordslösningstävling.

 

Åldersnoja? Panik? Letar rynkor, åderbråck och gråa hår?

Jajjemen.

 

 

 

 

 

 

 

Ja, jag är sjuk igen. Igen och igen och igen. Min kropp måste vara så brutalt nedgången att allting biter fast på mig. När jag sist var ner på VC hörde han ljud på båda lungorna, han trodde att det var sviter efter en lunginflammation som jag haft i samband med influensan. And here we go again..

 

Näsan är genomtäppt och lungorna svider.

Jag är trött, slut och urvriden som en unken disktrasa på McDonalds.

 

Sömnbristen gör det hela värre. Flora snuttar på mig nätterna igenom och vägrar att sova om inte bröstet ligger tryggt i munnen. Bröstvårtorna kommer inom kort vara täckta med häl-hud och förhårdningar med tanke på hur välanvända dom är. Jag kommer kunna använda dom som vapen tillslut..

 

Näsan oxå ja. Den påminner om Rudolf röda näsa men med en massa torra hudflikar. Ungefär som en röd Delicatoboll.

 

Men jag tycker inte om att klaga och gnälla (även fast jag anser mig ha den rätten för tillfället!). Det är ju bara en förkyldning med diverse tillbehör. En lååååååååååååååååångdragen sådan.

Nu har det gått lång tid sen jag kikade in här sist. Det startade med mjölkstockning  runt Lucia, sen har det fortsatt i ungefär samma stuk fast några resor värre.

 

Jag åkte på Influensan typ A (den aggressivaste) dagarna före jul. På julafton var jag så sjuk och fick andningsstopp så han som inte får nämnas stod med telefonen i högsta hugg på väg att ringa ambulansen. Jag kände mig något bättre under mellandagarna men på nyårsafton omsjuknade jag än en gång med hög feber och alla dess tillbehör.

 

Flora fick det samma, han som inte får nämnas, mamma, svärmor..även vårat främmande vi hade från England ligger i dagen läge däckade båda två.

 

Hostan och luftrören har varit värst för mig. Jag har fortfarande en svidande känsla i vänster lunga och hostar upp mörkgrönt äckel. Idag har jag en tid på vårdcentralen för misstänkt lunginflammation.

 

Behöver jag säga att jag är less? Jag är trött..och ack så less!

Jag har en tomte i vardagsrummet som ser ganska elak ut. Jag pratar nu inte om min han som inte får nämnas utan om en plasttomte. Eller ja - ansiktet är i plast men kroppen i tyg. Hans lykta är dock av trä. Jag har ett litet problem med honom. Han ser så förbannat arg och ilsken ut. Det är lite psykopat-som-rymt-från-psyket i hans blick.

 

På kvällarna när jag sitter ensam i vardagsrummet tror jag ibland att han ska hoppa ner från tv bänken och springa fram till soffan och skälla ut mig. Och när han skällt ut mig skulle han lika gärna kunna börja hacka mig i småbitar och äta mina tår som snacks.

 

Undra vem som är psykotisk. Tomten eller jag?

 

(Har jag sagt att jag hade dockögonfobi när jag var liten? Mamma fick till och med flytta ut mina porslinsdockor från mitt rum..) Men jag har inte hjärta att låta honom ligga nere i en kartong under julen. Jag har vuxit upp med honom på julen, han är ju alltid med.

 

Är det ok att sätta en liten påse över huvudet på arga tomten eller får jag inga juleklappar då?

 

 

1 barn med feber och snornäsa.

1 barn med falskkrupp som kräks varje gång han hostar.

1 bebis som bara vill snutta.

1 mamma med mjölkstockning.

1 leksugen hund.

 

Så har min vecka sett ut. Galet är nog ordet jag letar efter!

 

Idag känner jag mig pigg och kry igen men bröstet ömmar fortfarade. Jag har fått känna på att jag lever kan man säga. Idag har jag inte ens haft 30 min för mig själv. Flora vill vara i famnen hela tiden och jag tänker inte låta henne ligga och skrika. Jag hamnar verkligen i ofas med sömnen då jag väljer att sitta uppe en timme efter att hon nu somnat bara för att få vara ensam. Det kanske låter knäppt men jag är i stort behov av att bara få vara.

 

Jag njuter till fullo av att kunna sitta på toa ifred och spekulera om pepparkakor och julklappar. Min rygg älskar att jag kan gå på golvet och bara känna min tyngd. Framförallt älskar min vänsterarm att kunna flaxa fritt utan att hålla i en bebis. Så ser ni någon i ett stort nytt fönster som tassar omkring i sin ensamhet med byxorna i knävecket, har ett fånigt leende på läpparna och en lycklig flaxande vänsterarm så är det jag.

Inatt är det 1 vecka sedan vi hade påhälsning. Polisen har sett ett samband med att de flesta inbrott som skett här på orten har varit nätter mellan torsdag och fredag. 

 

För ca 2 månader sedan var de här och stal flera motorcyklar från kända cross/enduroprofiler. Elias vaknade på natten och gick in i vardagsrummet och la sig. När han tittade ut stod det 4 män på gatan precis utanför vår häck. De fick bråttom iväg när de såg honom. Polisen lyckades ta fast några av männen som varit inblandade och i deras bil fanns en GPS. Den visade vår adress(!!!) så polisen tror att de var på jakt efter "våra" hojar oxå men tack vare att Elias vaknade så skrämde han iväg dom.

 

Det känns förbannat olustigt att de varit här 2 gånger på 2 månader. Jag tror inte att det är samma personer/liga men det är inte roligt att känna den känslan. Dom vet var vi bor och samt att vi har hojjar i garaget. Otryggt är bara förnamnet.

 

Jag har svårt att komma till ro nu ikväll.

Det är som sagt torsdag..

Dom är ju dumma i huvudet om dom kommer tillbaka en gång till men ingenting förvånar mig.

Polisen hade inte tänkt att komma idag för att säkra spår men efter 5 anmälningar stod de utanför på uppfarten när jag kom hem från simskolan. Tyvärr hade då alla spår snöat över och fingeravtrycken som fanns på bussen smetades ut. Kombination kolpulver och väta är inte bra, det blev bara en sörja. Men det är bara att konstatera att de varit uppe vid varenda garage på gatan och dragit i garageporten.

 

Det finns än så länge inga spår efter tjuvarna. En kille som bor på gatan nedanför kom dock på 2 män på sin uppfart inatt. De hoppade snabbt in i en blå/grå(?) minibuss och försvann.

 

P4 Uppland ringde mig idag så Drömfrun har varit med i radion och berättat om händelsen. Jag uppmanar verkligen alla att låsa in allt!

 

Det värsta är att jag känner mig otrygg i mitt egna hem. Jag är ensam hemma med barnen ikväll och det känns fan inte bra. I vanliga fall har jag dörren olåst när jag är hemma och låser bara när jag sover men det är ändring på det nu. Jag vågar inte annat. Sjukt att känna så här!

 

 

 

 

 

Att man som vuxen människa kan gå in på en gård och stjäla pulkor, bobbar, barnskidor, miniskidor och en barnsnowboard är för mig oförklarligt. Det är långt utanför mitt förstånd. Att behöva förklara för mina tre pojkar - 6, 8 och 11 år att alla deras utesaker blivit stulna krossade mitt hjärta. Jag har nu på morgonen fått sitta och torkat deras tårar. Allt detta pga några vuxnas begär om att tjäna pengar? Det är fotspår överallt på vår uppfart och fingeravtryck på bilen. De har försökt bryta bort bilstereon men inte ens lyckats få bort fronten. Visst - det är bara ett matriellt ting men för oss med 4 barn, 1 lön och 1 låg föräldrapenning är det inte bara att köpa nytt. Skiddagen på skolan är om några veckor, ska inte mina barn får vara med för att några fucking retards stulit deras saker?

 

Jag hoppas ni brinner i helvetet era pisshuvuden!

Långsamt och länge.

 

Grannarna har oxå spår på sina gårdar, de har letat efter saker runt husen, gått in i bilar på jakt efter något att ta. Ena grannen blev av med massor av saker ur garaget men deras skidor lämnades kvar.

 

Men de har gjort det med stil. Det är många vackra spår efter manliga spetsiga fin skor.

 

 

Hur mycket älskar alla snön nu då?

Va va va?

 

Jag är skitless, det suger. Less var jag redan innan den kom. Bara av tanken..! Ena sonen sitter fast ute på skolan då alla skolbussar (och övriga bussar för den delen) är inställda i hela länet. Hur han ska komma hem är lite av en gåta just nu, det går inte ens att köra personbil på den vägen. Det är en liten pissig kringelikrokväg..

 

Ingen info från skolan än så länge. Trots att jag vet att han på ett eller annat sätt kommer att komma hem maler en förbannat stor oro i magen på mig. Jag vill ha hem mitt barn! Hela kroppen och modershjärtat säger åt mig att åka och hämta hem honom NU men jag vet att det inte kommer gå.

 

Jag vet att han är väl omhändertagen men han ska hem!

 

Ikväll har jag och barnen varit på julöppethus på barnens skolan. Vi serverades glögg, skönsång från förskoleklassen, Luciatåg och gófika. På övervåningen var det full fart med pysslandet. Det var lotteri och supertrevlig/mysig stämning. Jag är så otroligt glad över vår skola, den är helt fantastisk. Lärarna likaså!! 

 

I Melkers klass är dom 8 barn och sammanlagt finns det ca 60 elever på skolan. Varje morgon börjar barnen med att gå en bana i skogen på ca 1 km = frisk luft och motion. Jag kan inte säga annat än att vår byskola måste vara den bästa i Sverige. Det är mer än bara en skola, det är gemenskap! Händer någonting tokigt ringer de alltid hem och berättar. Mobbing tas det hårt på och det är total nolltolerans mot det.

 

Jag vill även passa på att hylla "våra" busschaufförer som kör det finaste vi har varje morgon och efter skolslut.  Killarna kommer ofta hem glada och pratar om de trevliga människorna som kör dem. Varje fredag ser de extra mycket fram emot då det alltid spelas diskomusik. Veckans höjdpunkt! :)

 

Jag säger bara bevara byskolorna!

 

 

Min dag har inte börjat någe vidare. Flora har haft jätteont i magen hela natten och skrikit sig röd merparten av alla nattetimmar. På det ringer klockan tidigt för det tar tid att få iväg tre ungar till skolan ska ni veta. Frukost ska intas, väskor ska packas med frukt, extrakläder, läxor och simskolekläder. Killarna bråkar med varandra som vanligt och vill inte alls det jag vill. Allt tar T I D! (Det är tufft att ha en sexåring, absolut den värsta åldern hittills...)

 

Jag började baka min suveränt goda blåbärspaj men det skek sig det oxå. Formen läckte ut i hela ugnen och där står jag som en dumdum och kan inte göra nåt åt det. Osen pyrde i hela förbannade huset. Det är skitkallt ute och bilen vill inte starta. Jag hade kunnat bli skitförbannad och hata den här dagen mest av allt MEN jag väljer att klistra på ett leende.

 

Det är bara du själv som kan välja hur den fortsatta dagen blir! Det finns inga skitdagar, det är du som väljer att göra den till skit bara för att nåt går åt helskotta.

 

Hur trött och grinig jag än känner mig så tänker jag älska den här dagen.

 

Jag väljer själv att det här ska bli en bra dag!

Jag skulle vilja ha en flådig bil med grymt ljudsystem, taklucka, snygga fäljar och tonade rutor - ja ni vet en sån bil som folk önskar att de själva skulle äga. Jag skulle glida runt som en prinsessa med nervevad ruta och dunka Basshunter och ev. lite Christer Sjögren nu i juletid. Jag skulle jämt åka runt i den - vi skulle vara som ett sammansvetsat nykärt kärlekspar på smekmånad, jag och min pärla.

 

Dagsläget ser inte riktigt ut så.

 

Jag åker omkring i en Opel minibuss aka. Tattartrucken. Högtalarna i fram fungerar inte, inte min sätesvärmare heller. I morse kunde jag inte ens öppna bakdörrarna då dom var totalt fastfrusna. Skitlätt att klämma in 3 ungar i bak varav en sitter i en stor bilsbarnsstol med insats som självklart står i baksätet. Det måste sätt rätt roligt ut när jag stod på huk i framsätet med arslet utpetandes genom dörren när jag försökte få ur bilstolen. Mitt på ICA parkeringen dessutom. Schnyggt!

 

Den var billig iallafall. Jag har inget lån på den. Men jag är inte kär i den.

Inte ett jävlaste dugg!

Jag gillar utvecklingen med teknologi men börjar det inte gå för långt? (nu talar jag om mig själv och säger inte att andra har det lika dant.) Att umgås är inte samma sak sen Iphonen och Ipaden flyttade in. På ett sätt byter man ut sin partner mot en liten teknisk fyrkant. Jättebra på ett sätt då den aldrig säger emot...

 

Men.

 

Vi kan sitta i soffan en lördagkväll när barnen somnat med en varsin telefon i handen och spela Quiskampen mot varandra.

 

Vad gjorde man innan Iphonen fanns? Jag minns det inte längre.

Umgicks man?

Pratade man mer?

Var man verkligen social öga mot öga?

 

Myset har bytts ut mot en telefonjävel.

Snart kommer det väl komma iphoneskal med inbygd penis. Då är det är bara att säga åt den andre parten ringa så fungerar den utmärkt som vibrator.

 

Patentverket nästa?

 

 

 

 

Det snöade hela dagen igår och snön vräker fortfarande ner. Ungarna är helt extas och hunden plöjer som en plog. Själv känner jag mig lycklig..för andras skull. Jag gnäller inte, jag klagar inte MEN jag gillar inte riktigt snö. Inte ett dug faktiskt! Jag fryser när det inte är 24 grader inne så ni kan bara tänka er.

 

Det är kallt, det är blött och jävligt. Det sitter vantar och mössor på varenda element och det blir pölar och blöta golv. Vagnen känns som en i 500 kg klassen när jag kämpar mig fram. Sminket rinner och den plattångsberoende Lina får ett hår som påminner om en viss 80-tals frisyr. Jag pustar frustar och snorar. I´m not sexy and I know it!

 

Good for you som gillar snö!

 

Dock så hoppas jag verkligen att den kommer ligga kvar ett tag, tills efter nyår ungefär. Vi får ju finfrämmande från England efter jul och dom har aldrig sett "riktig" snö. Hon har en dröm om att bygga en stor snögubbe.

 

Jag tycker om att se när snön faller utanför fönstret när jag sitter i min varma soffa och dricker te, men det skulle oxå fungera med en snö-dvdfilm.  Ni vet såna där filmer som det finns med akvariefiskar och sprakande brasor..