Psykbrytet är nära

Publicerat: 2013-03-22 Kl: 12:36:01 | I kategori: Thudor | 2 kommentarer

Igår 15:45 fick vi hämta hem Thudor. Jag fick träffa sjukgymnasten som förklarade hur vi måste göra med honom. Det är strikta regler som gäller!
 
Max 6-7 promenader x 5 min/dag
Benet måste kylas 4 gånger om dagen x 10-15 min
Han får absolut inte gå i trappor eller hoppa
Vi får bara gå i snigelfart när vi är ute
Där han vistas inne måste det finnas matta och han får inte gå på is.
Begränsad yta att vistas på (han bor just nu i en hage beståendes av 5 kompostgaller)
Medicin morgon och kväll - ha stenkoll på hur hans mage mår
Kolla såret dagligent
Tratt i 10 dagar
Inte träffa andra hundar på minst 4 veckor
 
osv.
 
Det är en tuff tid som följer!
Natten har gått så där. Han är ju van att sova med oss och nu fick han ligga i bilburen bredvid min säng och sova. Det är svårt att förstå vilka ljud som kan komma ur en missnöjd hund som dessutom har ont och måste ha tratt. Han har låtit som en plågat monster!
 
Hela dagen idag visar han sitt missnöje genom att skrika.
 
Jag tycker så synd om honom men det är ju för hans bästa vi gör det här. Nu håller vi tummarna att läkningen går galant!
 

Hej då L!

Publicerat: 2013-03-21 Kl: 11:37:00 | I kategori: Sockerknarkaren | 2 kommentarer

Något som jag helt missat att skriva om är min nya livsstil.
Jag har faktiskt lagt om min kost och äter low carb. Jag har valt bort vetemjöl, potatis, pasta ris och framförallt socker! Det har resulterat i mer än 5 kg viktminskning och många cm som har försvunnit (började i januari). Innan jag blev gravid vägde jag 65 kg, nu väger jag 58,5 kg. Jag har gått ner 18,9 kg sen förlossningen den 3/10 -12.
 
Jag har tidigare varit tvungen att köpa stl. L/42 i kläder då valken som hänger över snittet ställt till en del. Det har gjort att en del byxor varit stora över benen men hellre det än att fläsket ska hänga över brallan. 2010 vägde jag som mest 72,3 kg.
 
Nu har jag inte det problemet längre!!!
 
Just i detta nu sitter jag med ett par jeans i stl. S. De är något tighta men heey, dom var gratis! (tack mamma ;D) Jag kan nu helt klart säga att jag gått ner minst i storlek i kläder. Magen mår kanonbra, jag känner mig inte uppblåst eller är gasig.
 
Jag har dock valt att inte förbjuda mig från att äta något. Vill jag äta godis en lördag så gör jag det men jag får sota för det. När jag förjuder mig från något så blir det tvärtom effekten.
 
Jag känner mig skitsnygg och mår bra. Nu behöver jag "bara" komma igång med träningen för att forma kroppen, den är sladdrig. Dessutom har jag ingen rumpa kvar alls, den är platt och osynlig. Men det är ett helt nytt kapitel. Först måste jag vänja tuttigeln med att vara utan mig i mer än 10 minuter.
 
Jag är skitstolt över mig själv och framförallt har jag vunnit kampen mot sockret!

Vänner

Publicerat: 2013-03-21 Kl: 11:16:47 | I kategori: Vardag | 0 kommentarer

Jag är så tacksam över alla mina vänner!
 
För mig är en riktig vän en människa som jag alltid vet att jag kan lita på. En människa som inte talar illa om mig till andra, en människa som jag vet att jag kan ringa dygnet runt. En sann vän finns alltid där för en i vått och torrt hur man än mår. En sann vän behöver man inte prata med varje dag, vecka eller kanske inte ens månad men när man pratar så känns det som igår. En sann vän vågar visa alla sina sidor!
 
Tacksam är ordet.
Kärlek till er!
 
Jag vill även skriva GRATTIS till världens megabästaste vän Louise som fyller år idag!
Hurra hurra hurra! Du vet hur mycket jag älskar dig min vän, jag är inte snål med att berätta det. Jag har hyllat dig här förr och kommer att göra det igen - det finns ingen som DU! 7 års vänskap har förvandlats till ett systerskap. Du är och kommer alltid att vara min älskade syster!
 
 

Stress

Publicerat: 2013-03-20 Kl: 23:37:00 | I kategori: Depression | 0 kommentarer

Kollade ni på "helt sjukt" med David Helenius? Idag handlar det om stress och utbrändhet. Redan 10 minuter in i programmet så kände jag igen mig SÅ mycket.
 
Dagens människor ska vara supermänniskor - vi ska hinna allt och mer därtill. Jag tror att alla stressar mer eller mindre varje dag och det är mycket påverkan utifrån. Vi ska vara som robotar och orka allt samtidigt som vi informerar folk om vad vi gör via dator och mobil. Vi är dessutom jämt tillgängliga!
 
Det sköljdes över mig som en stor våg. Jag visste verkligen precis vad de pratade om. Det är smärtsamt när minnena kommer ikapp en. Jag kan fortfarande känna ångestens bittra smak och blir livrädd av känslan, jag önskar ingen detsamma. Jag vill aldrig någonsin hamna där igen. Depressionen från helvetet.
 
När vi åkte hem från England drabbades jag av panikångest på flygplanet. De första 40 minuterna var vidriga och jag visste inte hur jag skulle överleva hemresan. Det kändes som att min arm vägde 100kg när jag försökte flytta den, varenda andetag gjorde ont att ta. Varför jag fick det vet jag inte - otryggt, flygrädsla, trångt och så långt från min vanligtvis trygga vardag. Jag är mer säker idag på var jag har mig själv än jag någonsin varit men ibland kommer det bakslag. Acceptera acceptera acceptera.
 
Jag är inte deprimerad nu men de finns fortfarande någon slags kvarvarande biverkningar. Jag tror att jag kommer att få jobba länge för att de ska försvinna.
 
Efter ett stort sår blir det alltid ett ärr.
Det är ett slags minne antar jag.

Så gick det:

Publicerat: 2013-03-20 Kl: 14:16:00 | I kategori: Thudor | 0 kommentarer

Operationen gick bra och Thudor mår ok!
 
Veterinären från Ultuna ringde idag igen och berättade att han har lite problem med att hålla kroppstemperaturen och pulsen. Han är tydligen väldigt känslig mot läkemedel så de har fått satt ut ett smärtstillande. Han hade varit uppe på benen en liten stund så det är ett gott tecken.
 
Som det ser ut just nu så kommer jag eventuellt få åka och hämta hem honom i morgon kl. 15:00! Jag skulle även få träffa sjukgymnasten så vi kan få övningar att göra hemma.
 
Vilken tid vi har framför oss nu!
Det som inte dödar härdar.

Just i detta nu..

Publicerat: 2013-03-19 Kl: 12:43:19 | I kategori: Thudor | 0 kommentarer

..ligger lilletuss på operationsbordet.
 
7:45 var jag på Ultuna och lämnade av honom. Det värsta var inte själva tanken på operationen, (jag vet att han kommer bli bra) - utan att lämna av honom där och mista all kontroll! Vad händer nu? Hur mår han? Går allting bra? Har han ont?
 
Det är inte bara en hund, det är vår älskade TerrorThudor.
 
Det kommer att bli tufft för honom och oss de kommande veckorna. Han är ju van att springa runt som en tok och busa, nu blir det stillasittande i en bur istället.
 
Telefonen ligger ständigt i min ficka. Jag hoppas att de ringer snart och berättar att allt gått bra!
 
 
 
 

England

Publicerat: 2013-03-16 Kl: 23:45:27 | I kategori: Resor | 3 kommentarer

Jag kan inte skriva annat än att vi har det toppen! Vi blir så väl omhändertagna. Shoppingen är verkligen grym. Det går inte ens att jämföra med svenska priser. Det enda bristande än väl dricksvattnet som innehåller lika mycket klor som en pool och deras mat..

Både igår och idag har vi gått i timmar på enorma shoppingcentran. Allting är så stort mot vad jag är van vid. (Även kakor, godispåsar mm) Idag hittade jag tex. en påse i storlek av en ICA kasse full med tepåsar. Det kallar jag engelskt.

England är som USA fast utan steroider om ni förstår vad jag menar. Typ lilla Amerika.

Tomt!

Publicerat: 2013-03-14 Kl: 20:48:50 | I kategori: Vardag | 0 kommentarer

Nu har barnen åkt till fjälls, hunden är lämnad, Flora sover och jag sitter i soffan. Väskorna är nästan färdigpackade. Det behövs inte särskilt mycket ombyten för en weekend men ni vet ju hur det brukar bli ändå ;)
 
Jag som är ett sånt otroligt kontrollfreak flippar alltid ur innan vi ska åka någonstans. Jag brukar skriva långa listor och kryssa av det jag packat ner.  Ingenting får glömmas!
 
Men nte nu.
Ingen ork.
Ingen lust.
 
Självklart har jag lyckats dragit på mig någon form av virus och mina luftrör är inte vid sina sinnesfulla bruk. Jag låter som en pubertal 14 åring. Tjusigt värre!
 
Jag tänker vägra vara sjuk tills på söndag kväll, sen får väl fanstyget bryta ut om det så måste.
 
Nu ska jag åka iväg och njuta hela helgen!
 

Mitt lilla klistermärke.

Publicerat: 2013-03-14 Kl: 14:19:33 | I kategori: Barnen | 2 kommentarer

Idag har jag varit och väg och mätt prinsessan lillefis. Hon hade bara ökat 200g på en månad. Det kan bero på att jag helt lagt om till lchf. Jag ammar ju i stort sett jämt så det tas mer energi än jag kan producera = minskad mjölkproduktion. Jag måste börja lägga till lite långsamma kolhydrater + vitaminer och se hur det fungerar. Hon börjar ju bli så stor vår lilla bebis!
 
Jag blev kvar på BVC i en timme idag och pratade sömn. Det har tyvärr blivit så att Floran förknippar mig med tutte-mat-mys. Nätterna är helvetiska och hon vaknar mellan 10-20 gånger/natt då bröstet åkt ur hennes mun. Det enda vi kan göra är att vänja henne av med det, hon får inte somna/sova vid bröstet!. Han som inte får nämnas kommer få ta nätterna, jag ska/får inte ens få vistas i sovrummet. Distriktan sa att det kan ta upp till en vecka innan vanan infinner sig. Hon kommer vara skogstokig och skrika och jag ska sova på soffan med öronproppar. En bebis på 5½ månad ska tydligen inte äta på nätterna.
 
Jag tycker det känns som barnmisshandel att låta henne skrika sig till sömns, det kommer bli oerhört tufft.
 
Någon som har andra tips? Hon tar ju varken napp eller flaska. Jag vet inte hur många hundralappar jag lagt på olika sorters nappar. PUST!

Det ska blir så skönt..

Publicerat: 2013-03-13 Kl: 13:59:53 | I kategori: Resor | 2 kommentarer

I morgon kommer barnens farmor och farfar hit och hämtar barnen sen bär det av till fjällen. De ska åka slalom, skoter och få mysa tors-mån med farmor och farfis. Vi är lyckligt lottade som har världens bästa föräldrar som ställer upp. Och som pojkarna har längtat!
 
Det ska blir så skönt för oss att få längta lite efter barnen för det händer inte särskilt ofta. Det är nyttigt att få vara utan varandra några dagar.
 
På fredag morgon landar vi i Manchester. Det ska bli awesome att få umgås med våra engelskmän igen. Det blir en lite annorlunda resa då vi i vanliga fall brukar dra pub-rundor och en öl till frukost ;). Nu har vi Flora och Becky har en växande liten kotte i magen. Men shopping utan dess lika blir det!
 
Miljöombytet är nog det bästa! Jag behöver verkligen komma hemifrån.. Missförstå mig inte, jag är en hemmamänniska och älskar vårat hus MEN när man är mammaledig ser man väggarna tillräckligt ofta.
 
Jag tänker njuta av varenda sekund.

Vardag

Publicerat: 2013-03-13 Kl: 13:33:04 | I kategori: Vardag | 0 kommentarer

Det haglar inte direkt blogginlägg här.
 
Jag har inte riktigt vetat vad jag ska skriva just nu, mitt liv är inte jätte underhållande direkt.
Ett normalt dagligt inlägg skulle kunna se ut så här:
 
Idag bytte jag 2 kissblöjor.
Sen duschade jag och gjorde mig i ordning. Jag kom ihåg att byta strumpor.
Sen ammade jag.
Och ammade.
Och ammade lite till.
Efter det drack jag kaffe och kissade med en bebis i famnen.
Sen kom pojkarna hem.
Jag ammade och spelade candycrush.
 
osv.
 
En bebismammas vardag.
 
 
 
 

Sitter på ballen...

Publicerat: 2013-03-08 Kl: 15:21:05 | I kategori: Vardag | 1 kommentarer

Nu må jag låta som en gammal tant men jag bjuder på det.
 
Jag förstår mig verkligen inte på människor som använder uttrycket "balle" istället för balkong.
Ex. "sitter på morfars balle och äter glass", "sitter på ballen och röker" osv. 
 
När jag ser dessa meningar tänker jag: DU GJORDE VAD????
För mig är och förblir balle pungen, säcken under penisen, bollarna som gör ont att slå i..
 
Tydligen kallar vissa dessutom saft för sarre. Det kan bli rätt mysko!
 
"sitter på morfars balle och dricker sarre".
 
Herreminjesus vad fel det kan bli.
 

Englandsshopping

Publicerat: 2013-03-07 Kl: 21:19:46 | I kategori: Shopping | 0 kommentarer

Sitter och drömmer mig bort till shoppingträsket. Det är inte många dagar kvar nu!! Jag ska plundra min favoritaffär och gå bananas. Så grymt billigt!


Så får det bli!

Publicerat: 2013-03-07 Kl: 13:50:09 | I kategori: Thudor | 0 kommentarer

Vilken förmiddag!
 
Med så mycket tankar och frågor var det oerhört skönt att träffa veterinären. Hon är ju specialist och ska verkligen kunna sin sak. Hon var mycket bra och trevlig och svarade på alla mina frågor.
 
Om inte en operation görs kommer Thudor inte kunna leva ett normalt liv utan smärta. Redan nu är det "knaster" i knäskålen vilket tyder på att det ligger och nöter ben mot ben. Rehab i form av sjukgymnastik kommer vi att kunna utföra hemma (mestadelen iaf!) därför har jag tagit beslutet att han ska opereras, faktiskt redan om 2 veckor. Efter denna op. ser framtiden ljus ut för gossen!
 
Det svåra är att hålla honom still i 4 veckor efter ingreppet. Inga hopp, hala golv, trappor, lek och bus osv. Kostnaden blev dessutom betydligt mindre än vad vi räknat med.
 
Jag är så otroligt glad att vi inte ens behöver tänka på att ta bort honom! 
 

Att hantera sorg

Publicerat: 2013-03-06 Kl: 22:52:00 | I kategori: Thudor | 3 kommentarer

Det här inlägget kommer att vara lite av den dystra typen. Jag är just nu ledsen i hela mitt hjärta. I förra veckan åkte jag till veterinären för att kolla upp Thudors öron. Jag kom därifrån med en helt annan diagnos än jag förväntat mig och med en stor klump i magen.
 
Thudor har haltat lite till och från i några månader. Jag har trott att det beror på kylan och snön. Jag bad iallafall veterinären att känna på benet när vi ändå var där. Det tog inte många sekunder innan han sa: Lina, det här är inte bra. Det har visat sig att Thudi har något som kallas för patellaluxation medialt. Det innebär att hans knäskål har för korta "sidor", detta gör att själva knäskålen hoppar ur led i tid och otid. 
 
I morgon ska vi till Ultuna och träffa en specialist.
Det känns som en domedag.
 
I det här gäller det att verkligen inte bara tänka med hjärtat. Det handlar om HANS välbefinnande och inte hur vi känner. Jag har sett fler ha kvar sina djur för att de inte "har hjärta" att ta bort dem. Det för mig är djurplågeri. Det är otroligt viktigt att han ska kunna ha ett fullgott liv och inte lida eller ha ont. En operation är ett faktum och som jag har förstått det så är den typen av operation Thudor behöver omfattande och kräver lång rehabilitering och sjukgymnastik.
 
Sen är det nästa steg att tänka på - ekonomin.
 
Som mammaledig måste jag vända på varenda slant. 2 veterinärbesök har redan resulterat i mer än 3000:-  den här månaden vilket är enormt mycket pengar för oss. Jag har honom väl försäkrad men du kommer aldrig ifrån självrisken + en viss % av hela kostnaden. En patellaoperation kostar ca 30.000:-, sen tillkommer givetvis kostnader för rehab, mediciner, återbesök, röntgen och bensin.
 
Tankarna snurrar och far i huvudet just nu.
 
Det jag vet är att hjärtat blöder.
Min pojke, mammas älskade hjärtegull!
 
 
 

Du som är mammaledig har väl såååå mycket tid!?

Publicerat: 2013-03-05 Kl: 10:32:00 | I kategori: Vardag | 0 kommentarer

Jag har skrivit om det förr och tänker göra det igen. Tiden går för fort! Jag hinner ingenting (och allt).
 
Ett påstående jag hört är: "Det måste vara så mysigt att vara mammaledig och bara vara. Du har väl massor av tid över."
 
Ja, det är otroligt mysigt att vara mammaledig MEN även otroligt oerhört krävande. Flora har visat sig vara en riktig mammgroda och skriker i stort sett så fort hon inte får sitta i min famn. Hon äter på mig, sliter i mig, nyper mig, är med mig så gott som jämt. Jag sitter på skithuset med henne i famnen. (stackars barn) Hon är otroligt missnöjd över att ligga i babysittern eller på golvet. Mammas famn är den bästa. Punkt.
 
Hon sover bara vid bröstet och i vagnen under promenader men så fort jag lägger ner henne så sover hon i ca 10-15 min innan hon vaknar. Jag har aldrig varit med om ett barn som kräver så lite sömn! Jag är så förbannat envis oxå och vill inte ge henne flaska eller gröt/mat förrän efter 6 månader. Bröstmjölk är det bästa i längden och jag har mjölk.
 
Som ni förstår är det krävande. Eller det är nog bara förnamnet.
Det är inte enkelt att dammsuga, laga mat, hänga tvätt osv. med en bebis i famnen.
 
Det farliga i det här är att man lätt tappar bort sig själv. Jag har inte varit hemifrån och bara varit Lina på över 5 månader. Jag vet att det är en kort period i livet men det tär på mig, jag kan inte säga annat.
 
 
 
 
RSS 2.0