Det har snart gått 5 månader sen mormor hastigt lämnade oss. Hon blev bara 71 år. Jag tänker på henne varje dag och ännu mer nu sen Flora föddes. Ibland kommer det bara korta tankar men vissa dagar finns hon med mig hela tiden. Det blir än mer påtagligt när jag åker "hem" till gamla orten. Vårdcentralen ligger mittemot hennes lägenhet och från babycafét ser man rakt in i hennes kök.

 

Idag har varit en sån dag när jag tänkt på henne mycket. Tårarna rullar ner för mina kinder gång på gång. Det gör så ont att hon inte hann träffa Flora, hon hade varit så stolt över henne. Det är snart dags för minnesgudstjänst och jag har inte varit in i kyrkan sen hennes begravning. Det är så otroligt laddat för mig.

 

Jag har alltid trott på liv efter döden och andar men jag är så oerhört skeptisk numera. Hade det funnits något sånt så vet jag att hon hade kontaktat mig. Direkt efter att hon dog så tyckte jag mig känna saker, både fysiskt men även dofter men efter det har det bara varit tomt.

 

Jag önskar så att jag kunde dra tillbaka tiden för att få säga en sista gång hur mycket jag älskar henne.