Jag sitter här och tittar på en nybäddad spjälsäng. Sängmobilen har inte kommit upp än men den är nästintill komplett. Elliot låg i den som bebis, Melker låg där och nu snart ett nytt liv.

Men vart tog tiden vägen? Elliot är 8 och Melker 6. Jag tycker precis att jag kissat på Stickan och fått ett plus. Det är galet! Skulle jag ha njutit mer av den här graviditeten, skulle jag kunna ha gjort någonting annorlunda/bättre? Jag vet inte..

Det jag vet är att jag inom kort kommer att ha ett nytt liv på mitt bröst. En ny individ som kommer att växa upp. Paniken slår mig när jag verkligen förstår hur fort allting går. Njut!

Humöret har dämpats aningen med hjälp av frisk luft och bästa sällskapet av min älskade hund. Jag har så mycket att tänka på och jag svämmar över av känslor! Jag lär nog kramas extra mycket med familjen ikväll.

Nu har jag ägnat mig åt de sista förberedelserna och det känns så skönt att ha det gjort. Nu är det bara spjälsängen som ska upp.

Det är inte riktigt dags för Kottas att titta ut än men nån gång i veckan smäller det ;)

Och nej, jag har fortfarande inte förstått det själv än.

En tanke slog mig igår... Jag har ju haft otroliga problem med min självkänsla och igår stod jag framför kameran i underkläder, det hade jag nog aldrig trott tidigare. 76,5kg kärlek... jag såg gropar lite här och var, daller och diverse skavanker MEN det är ju den här kroppen jag har!

Alla är vi skapta olika och jag ser ut så här!

Jag är precis hemkommen från en gravidfotografering med min bästa Matilda! Jag avskyr verkligen att stå framför kameran men jag kände mig så avslappnad. Hon är verkligen jätteduktig! Här kommer ett litet smakprov:

Nu känns det verkligen som att det börjar närma sig på riktigt. Idag hade jag sista besöket hos barnmorskan och det är klart att det känns lite vemodigt. Det är mysigt att gå dit och lyssna på hjärtljud och bli ompysslad.

Det som är ännu mer spännande är att vi inte vet vad det är som ligger i magen ;) Jo vi vet att det är en bebis men pojke eller flicka? Det råder helt klart delade åsikter om den saken. Merparten tror på en flicka måste jag ändå säga. Men precis som jag fått höra "det där är en solklar pojkmage" så har jag även fått höra att det precis ser ut som en flickmage.

Det är oerhört spännande att gissa och läsa om skrock ang. kön. När jag kollar på killarnas hjärtljud så skiljer det sig faktiskt lite den här gången. Dom är lägre! Lågt hjärtljud (under 140) "ska" betyda pojke, det har inte riktigt stämt för oss. Så här har mina legat tidigare:

Elias: 150, 156, 132, 140, 132, 136, 140, 134, 148

Elliot: 150, 150, 148, 144, 144, 150, 150, 145, 162

Melker: 150, 150, 145, 140, 138, 160, 132

Kottas: 148, 144, 138, 137, 147

Ringtestet har visat samma svar varenda gång jag kollat den här graviditeten. Ringen cirkulerar. (För er som aldrig stött på begreppet så tar man ett hårstrå från modern och trär på en vigsel/förlovningsring och håller den över magen eller hennes handled. Pendlar den = pojke. Snurrar i cirklar = flicka)

Min inre känsla säger en sak och det jag tror är det andra könet. Jag önskar självklart att det är en liten tös som boar i magen men har man tre killar så känns den sannorligheten ganska liten. Magen är rund som en boll iallafall!