Rädsla.
Publicerat: 2013-09-23 Kl: 12:30:21 | I kategori: Vardag | 0 kommentarer
Som ni säkert förstått gick det här med blindtarmen bra. Den sitter där den sitter och jag hoppas att den aldrig gör sig påmind igen. Det var smärta. Tack och lov så gick inflammationen tillbaka!
Men som man brukar säga, är det inte det ena så är det det andra.
För ca 2 månader sedan så var jag hos min husläkare pga en "knöl" jag har i halsen. Jag har känt en olustkänsla när jag sväljer och ofta när jag äter måste jag svälja några extra gånger för att få ner tuggan. Läkaren kände en förstoring vid struphuvudet och tog diverse blodprover. Sköldkörteln har ju en förmåga att kunna krångla efter en förlossning pga hormoner. "Tyvärr" var alla de proverna bra så jag blev remitterad till öron/näsa/hals. I morgon kl 13 ska jag göra en svalgröntgen samt få en kamera nerkörd via näsan och ner i halsen.
Jag är skräckslagen.
Jag tycker inte om sjukhus. Doften gör mig kallsvettig och jag trivs inte alls med att vara patient. Mina tankar är ju så klart cancer. Var och varannan människa får ju cancer nu för tiden. Hemska äckliga sjukdom. Jag vet att jag har katastroftankar och det suger. Jag skrämmer upp mig själv till max.
Ett djupt andetag och ta dagen som den kommer. Hakuna matata.
Amen.
PMS-kärringens bekännelse.
Publicerat: 2013-09-22 Kl: 22:02:04 | I kategori: Vardag | 0 kommentarer
Nå. Den här tiden i månaden är bara så fel. Ja det är inte bara tiden och månaden som är fel, allt är fan fel.
Vädret är puckat. Himlen är grå och tråkig. Regnet smattrar för högt på rutan. Skiner solen är det för varmt och klibbigt.
Gubben är dum på alla sätt. Allt han säger är fel. Hur han säger saker är fel. Han andas för högt och snarkar när han sover. Ja hela han är faktiskt rätt felaktig.
Barnen skriker mer än vanligt dessa dagar. Högre oxå. De bråkar mer och stökar 90% mer än resterande dagar på månaden. Vi måste ha misslyckats med uppfostran?
Ingen mat smakar bra. Eller jo, felet är att vi inte har något gott hemma trots välfyllda skåp. Usch, det är bara äckligt. Allt är fan äckligt!
Magen värker och är svullen. Jag ser gravid ut igen. Håret är frissigt och fult och finnar ploppar upp i ansiktet som hos en pubertal tonåring. Jag måste ha gått upp minst 5 kg på 3 timmar.
Ena stunden känner jag mig ensam och ledsen, andra exploderar jag likt en bomb av ilska. På vad kan man undra? Ja det vet jag inte. Just det. Jävla fan.
Helst av allt vill jag sitta mitt ute i skogen på en mossig sten med en kartong Polly som sällskap.
Gode Gud vad jag hatar PMS.
Inlagd på sjukhus.
Publicerat: 2013-09-18 Kl: 06:28:13 | I kategori: Tankar | 0 kommentarer
Så. Igår vid 05 tiden vaknade jag av en kraftig smärta i buken. Allt var centrerat till höger sida och jag förstod nog ganska snabbt vad det var. Det gjorde verkligen ont men eftersom jag tycker sjukhus är otroligt obehagligt valde jag att avvakta. Jag tempade mig en gång i timmen men i början var det lugnt. Sen började den stiga.
Magvärken började sprida sig mot navel och då förstod jag att det var dags att åka in, blindtarmen är inte att leka med.. Väl framme på akuten gick det undan. Efter 15 min hade jag sjukhusskjorta och nål i handen. Läkaren kom och klämde på magen och tro mig om jag säger att jag ville ge honom en smäll.. Jag fick ta prover och resultatet var inte bra.
Jag fick åka upp till gyn för att utesluta cystor och liknande. De hittade ingenting och la då in mig på avdelning. Konstigt nog hamnade jag på urologen men det för att kirurgen inte hade platser. Jag klagar inte, sängen har tempurmadrass och min rumsgranne är supergullig. Dock ville jag trycka kudden över ansiktet på henne inatt då hon snarkade och bad om ursäkt om vartannat. Fler prover togs och de visade att min sänka höjts ytterligare.
Natten har inte varit rolig. Dels för att jag inte tycker om att sova hemifrån och dels för att de sprungit in och tagit blodtryck, temp mm varannan timme. Tydligen hade en kirurgläkare varit in kl 03 och klämt på min mage när jag sov, känns himla olustigt.
Nu ligger jag här och vet inte vad som kommer hända. Magen känns snäppet bättre och jag vill åka hem! Jag har inte ätit eller druckit på 1 1/2 dygn, 3 påsar dropp är det jag fått. All personal jag träffat har verkligen varit otroligt professionell.
Jag vill gärna tro att jag klarar mig från operation och får komma hem idag. Fortsättning följer.
Drömbajsningen
Publicerat: 2013-09-09 Kl: 08:43:25 | I kategori: Vardag | 0 kommentarer
Sedan man fick barn är det lyx att få gå på toa ifred.
När man vill göra det allra heligaste kan det låta så här:
*knack knack*
- mamma var är min bok?
- jag vet inte.
*knackeliknack*
- mamma var är min telefon?
- jag vet inte.
- OOOUUUAAAAHH!!!!! <-- Flora skriker
*knackknackbankknack*
- MAMMA! Elias slår mig!!
- säg åt pappa!
*bankknackbank*
- Mamma?
- JA!
- Vad gör du?
...
osv.
Någonstans mitt i det där ska man försöka koncentrera sig att bajsa i lugn och ro(?).
Jag tror att vi föräldrar har en inbyggd mackapär i kroppen som aktiverar någonting i barnen huvuden när vi går på toa. Och pratar i telefon.
Jag vill åka bort och bo på hotell en helg endast för att få skita ifred. Alternativet är att börja ställa klockan och nattbajsa med hjälp av laxering. Eller nä.
Glad sensommar eller nåt.
Publicerat: 2013-09-04 Kl: 08:35:21 | I kategori: Vardag | 2 kommentarer
Sommaren passerade snabbare än väntat. Jag tänker nu inte skriva ihop ett gulligt inlägg om hur många smultron jag plockat eller hur fantaaastisk husvagnen var när vi bodde 6 personer och 1 hund på en pytteliten bostadsyta.
Jag tänker inte heller klaga. Västkusten har bosatt sig i mitt hjärta för alltid.
Men.
Som jag skrev ovan. Vill man ledsna på varandra är det ett ypperligt alternativ att bo i husvagn. Helst utan el på en grusplan. Han som inte får nämnas pratar om charmen. Jag tänker inte skriva så mycket mer.
Skulle jag få välja skulle jag ha semester på sensommaren när inte alla andra är där jag vill vara. Face the fact. Jag hatar att trängas. På stranden är det nästan så trångt att man får någon annans arsel i ansiktet när denne ska vända på fläsket. Dessutom kastar grannungen sand som landar just i min mat, mitt hår och på min handduk. Jag lärde mig tidigt att man inte får gräva ner andras barn i sanden men jag övervägde tanken.
Bikiniångesten höll i sig men. Jag badade hela 1(!) gång i år. Det är 1 gång mer än vad jag gjorde förra året. Jag är fortfarande vit som en snögubbe men jag skyller på att jag är rädd om huden.
Något jag gjort i sommar är ätit. Vad händer med oss människor på sommaren? Det är verkligen fritt fram att frossa. Mitt sunda förnuft försvann och jag har intagit diverse delikatesser v a r j e dag. Lite "all in" tanke fast med mat. För visst är det ok att lapa bea från tallriken på sommaren?
Nåväl.
Glad höst på er alla, hoppas ni haft en härlig sommar!
